söndag 10 april 2011

Vill inte drömma mer.


Drömmar kan man inte styra..
det gör mig galen. för han hälsar på i mina drömmar.

I min vardag existerar du inte längre. Men att minnen och drömmar kan bränna ner en så hårt efter en sån lång tid.. det trodde jag aldrig. Jag vill vara så mycket starkare än du.
Men nu är jag svagast.
Ingen annan kan förstå..

Kommer det för alltid att vara såhär?
mitt hjärta tar sån stryk.
Det är för sent att rätta till.
Det är för sent för att börja om.
Det är för sent för ett påkommet svar

Det är ju försent
Det är åt helvete för sent!
Jag har ju givit mig tid men jag glömmer aldrig.
Jag glömmer aldrig dig..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Follow this blog with bloglovin

Follow hope is always there