tisdag 12 juli 2011

fast du inte lyssnar.. vill jag säga det ändå.


Snälla låt det inte bli såhär.
Det kändes annorlunda med dig.
Trodde jag fel?
Du vet att jag tänker på dig. 

Jag har slutat prata. Jag blev så van att stänga av. Du frågade vem som förstört mig... och jag gav dig inget svar.
Det är mitt fel att allt blivit så fel.

Jag tog allting för givet. Det var något fel på mig. Jag måste varit någon annan tillsammans med dig.

Jag kommer nog aldrig bli detsamma.

1 kommentar:

  1. oskönt att agnes ek alltid snor dina texter.

    SvaraRadera

Follow this blog with bloglovin

Follow hope is always there